Stina och jag!Jag har ju den enorma förmånen att ha min bästa kompis här nere i Skåneland. Hon bor i Lund, men pluggar här i Helsingborg. Hon heter Stina och hon är min kusin, och jättefin ( nu rimmade jag ... tantvarning... )
Stina och jag har hängt ihop sen hon föddes och eftersom det bara skiljer ett år på oss har vi kunnat göra allt tillsammans. Och det har vi också. Det finns nog ingen som jag delar så många minnen med och som känner mig så väl som Stina. Hon vet allt om mig och hon ser igenom mig utan att blinka. Och vise versa...
För några dagar sen kom hon med iden att vi skulle gå på en 3D-konsert med U2. Ballt tyckte jag, fantastiskt, underbart skitkul tyckte hon. Stina är ett inbitet U2-fan och kommer att stå och hoppa tillsammans med alla andra i kategorin på Ullevi den 31 juli senare i år. Och nu övertalade hon mig att hänga med på en virtuell konsert. Hon lovade mig att jag skulle bli såld...
Och det blev jag. Det var riktigt bra och Bono är verkligen en man, sångare och artist av rang. Dessutom var det en jäkligt ball grej att gå på 3D-konsert. Mer sånt!
... att jag sen var olaglig och gick som student känns ju hemskt, speciellt när jag fick reda på att intäkterna gick till välgörande ändamål ... jag är en hemsk människa.
Men roligt var det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar