Tro...

Det finns så mycket jag vill tro på. Människan, livet, kärleken och faktiskt tron i sig... Jag vill tro att människan är god, att allt har en mening. Att varje möte har ett syfte och att livet är en saga som faktiskt är menat att sluta på ett bra sätt. Vilken riktning vi tar i vårt liv beror på våra val men också på den väg som är utstakad för oss. Jag vill tro på tron och på hoppet, och jag har varit så bra på de, att tro så innerligt och att vilja så mycket. Jag har haft det som min styrka - den positiva drivkraften. Min positiva drivkraft. Och den har alltid kommit så naturligt. Jag har aldrig behövt mana fram min tro. Jag har alltid kunnat se det positiva i alla situationer. Men på senaste tiden har min tro bivit lite svagare. Jag har fått leta fram den för att sen nära den och till sist ta den i anspråk. Jag har alltid varit säker på vad jag vill med mitt liv. Jag lever i och för ett enda syfte - att vara lycklig. Bara det. Ingenting annat. Men för att nå den där lyckan måste man förr eller senare se sin egen sanning, se den djupt i vitögat och kanske vara beredd på att bli golvad. Och sen hitta sin tro, sin strävan och därefter ta sig tillbaka. Men inte till samma plats utan till en annan plats, där förutsättningarna till lycka finns och mycket väl kan resultera i just de. Lycka. Men det är just de. Man måste ha modet att bli krossad. För trycker man gång på gång undan sin egen verklighet kommer man aldrig få grepp om den där tron, om sin egen strävan, och till slut kommer man inte orka trycka undan längre. Då kommer allt att komma. Som ett brev på posten. Man kommer aldrig undan livet.
Jag vill så gärna tro på allt som är vackert, men vissa dagar, är det så svårt. Då kommer verkligheten som en örfil. Då är det ännu viktigare, att man inte släpper taget om tron ... på att livet är en gåva som man inte får slösa bort på att vara "nästan lycklig" Det funkar inte ... Livet är alldeles för kort. Min tro strävar mot lyckan ... Jag hoppas att din tro gör detsamma. Din lycka, ingen annans. För är man själv inte lycklig kan man aldrig göra någon annan lycklig heller. Det är en sanning helt utan modifikation.