Så sitter man här. Sista showen innan jul är gjord och det känns lite kluvet. Både skönt, underbart och välbehövligt men samtidigt riktigt tråkigt... Man har levt och andats Wallmans och denna underbara ensemble, 5-6 dagar i veckan nu i över en månad och plötsligt ska man vara ledig... skumt... och lite tomt. Men jag tror att den känslan försvinner snart. Jag ska fylla mitt lilla tomrum med familj, jul, ljus, midnattsmässa, vänner och min Andreas såklart. Jag pratade både med farmor och mormor idag och jag längtar verkligen efter att få krama om alla. Och i övermorgon - den 23e kommer min underbara kusin Stina hem från galet många månader i San Diego och jag har saknat henne som tusan. Nu kommer hon att finnas här nere i Helsingborg hela våren och det känns underbart. Som att ha vunnit på lotteri ungefär.
Så nu ska jag packa mig lite trött och sen ska jag krypa mer i mina sprillans nya jullakan från Åhlens och imorrn puttrar jag och Partik till Borås...
1 kommentar:
fint med rödprickigt borde man vara förvånad att du köpt det?! hihi gulligt.. kram
Skicka en kommentar