Zumba!!

Gjorde precis en upptäckt bland mina SATS-bokningar... Sen jag tecknade mitt träningskort har nya flugan "Zumba" varit tok-fullbokad. Vi snackar alltså 64 pers i kö... på varje pass. Jag har velat prova, men mest bara suckat och sagt att ja, ja... hysterin lägger väl sig snart och då kan jag också zumba mig en aning ... men så för en vecka sen så tänkte jag att - va fasen, jag ställer mig i kö, vi får se... och nu när jag loggar in märker jag att jag har fått en plast. TJOHO!! så nu går jag dit.. Let's Zumba!!

... två timmar senare ...

Nu har jag Zumbat... och ja, de va kul. Intressant och kul. Absolut. De va alla möjliga lationdanser blandat med en massa skön höft-skakar-musik ... Bara tjejer på klassen. Eller jo, en manlig varelse... En förskrämd kille i alldeles för små adidasbyxor hade också letat sig dit.

Jag kan bli så fascinerad av människor. Och jag kan lova, på den här klassen, fanns ALLA grupper av kvinnor represtenterade. Allt från högstadietjejer med "rätt tröja, rätt skor, rätt dödstajt bralla" till mormor Britt i gamla goa buggskor och en scarf knuten lite Rambo/Amelia Adamo-likt runt huvudet... Skön stämning. En ganska laddad latino-kille med det passande namnet Norberto ledde klassen. 95% av deltagarna hade ingen taktkänsla alls. Men känslan var det inget fel på. Alla sket fullkomligt i att de gjorde allt i fel ordning och i fel takt. "Shake that Booooody" har fått en helt ny innebörd för mig.

Men mest uppseendeväckande var ändå tjejen som stod allra längst fram och verkligen "var med". Innan vi började klassen övade hon på sina "moves" som liknade mer Lille Skutt på grönbete än en het Shakira på skakhumör. Hon var, ja, jag säger de. Lite lätt galen. På gott och ont. Hon hoppade upp och ner som en studsboll, inte jättelatino, och emellan låtarna slutade hon inte hoppa när intruktören gav nästa introduktion utan hon fortsatte. Hopp, hopp! ... till någon slags hemlig musik hon hade i huvudet antar jag. Och jag tror att den där hemliga musiken, en helt annan musik, även fortsatte under de ordninarie låtarna. Hon dansade till en sång, och vi till en annan.

Zumba är faktiskt bland det tuffaste jag har gjort. Svetten rinner och när sista låten var klar var jag så glad. Nu blir det stretch!!

Men nej. Lille Skutt hade en annan plan. Plötsligt skriker hon " En låt till, kom igen!! Vi har tid!! "

Jag känner hur mina ben vill vika sig, men hon manar på och ja... en låt till blir de. Ganska skön och rolig... efter en stund, när min kropp till slut gått med på att köra en låt till.

Men jo, zummban av kardemumman blir att de här va en rätt go' träningsform. Lite som kören i Så som i himmelen. Ingen kan, men alla gör. Med massa glädje. Jag gillar't. Och vad gäller Lille Skutt så tillförde hon en viss charm...