En liten systerhyllning...

Så här såg det ut på Kreta i juni, snart åker jag tillbaka...

Tio dagar kvar tills jag ska packa min väska igen... Men då åker jag längre bort än Stockholm. Då åker jag långt bort. Till Kreta, Makrigialos och till världens bästa My. I fjorton dagar ska jag inte göra något alls, i alla fall inte något som inte har med ordet semster att göra. Jag ska bara sola, bada, läsa en hel hög med böcker och njuta av härliga Sunwing-shower och min systers undersköna uppenbarelse.

Jag tror att jag kan ha världens vackraste systrar.

My är blond och kurvig, har världens blåaste ögon som besitter en intelligens av rang. Hon kan allt. Allt man frågar henne och allt man vill lära henne. Och är det något som hon mot förmodan inte kan, så lär hon sig. Snabbt. Hon är den mest omtänksamma och härliga människan man kan tänka sig och hon får mig att känna mig som en prinssessa. Det finns ingenting som jag inte kan dela med My och varje dag vi är isär känns i hela kroppen på mig. Jag längtar efter henne varje dag. Och hon får mig alltid att skratta. Ibland en smula för högt... men det bjuder jag på.

Och sedan har jag min fina storasyrra, Therese. Med henne får ordet "petite" en helt ny innebörd. Therese har en sådan där kropp som alla kläder sitter snyggt på. Jag brukar tänka på Sarah Jessica Parker när jag ser henne, petite, på ett otroligt vackert sätt. Just nu är hon ännu vackrare för hon har en liten bebis i magen. Och den lilla krabaten kommer att göra entré någon gång nu väldigt, väldigt snart... Therese har en förmåga att alltid få mig att må bra. Hon lyssnar alltid uppmärksamt och hon ger mig alltid de svar som jag behöver. Jag känner att jag alltid kan komma till henne, vad det än skulle vara. Hon har blivit en väldig trygghet i mitt liv och det är jag otroligt tacksam över. Ofta säger folk att jag och Therese är väldigt lika och jag blir lika glad varje gång. Therese är en sann konstnär, så otroligt vacker, och sedan hon blev mamma till lilla Molly är det som om hon lyser lite extra. Ett mammasken... Hon kan, precis som My, alltid få mig att skratta och varje gång jag kommer till henne och Molly för att hälsa på är det som om det pirrar till lite extra i kroppen på mig.

Det är ett lyckopirr. Så får de mig att må. Lyckopirrigt...

- Världens vackraste och finaste syrror, det är mina de!