Älskade Patrik, vilka härliga minnen...

Idag så kom en enorm nostalgikick över mig... Jag gick här hemma hos mamma och pappa och plockade lite samtidigt som jag lät i-tunes spela vad den ville ... Som andra låt kom Patriks bidrag från Melodifestivalen , "Hörde änglarna viska ditt namn" . Jag bara stannade upp, med en strumpa i ena handen och tandborsten i den andra, lyssnade och så kom tårarna. Som de gör ofta numera. Och det är bra. Patriks röst fick ett helt känslorus att börja porla genom kroppen på mig.
Imorgon åker jag till Helsingborg för att hälsa på. Patrik och jag ska åka gemensamt här ifrån Borås någon gång på förmiddagen och som jag längtar... Jag blev varse idag om hur mycket jag saknar Patrik, hur mycket jag saknar att bo ihop med honom och hur mycket jag saknar Helsingborg... Usch, det är nästan så jag börjar lipa nu igen ... Men det är härliga tårar. Det finns en uppsjö av minnen. Alla Top Model och Project Runway-kvällar, mitt eviga bakande med Leila-dvd'erna i bakgrunden, härliga Fonzie som ligger och myser vid fötterna, kaffekokaren som man inte kan ha på mer än en kvart efter att kaffet är klart för då blir det skällt, alla trappsteg upp till denna femte våning, alla middagar, alla sånginspelningar i Patriks hemmastudio, alla härliga Wallmanskvällar, alla skratt, alla hysteriska ljud och konstiga kolefuga-ord ... allt. jag är så glad för precis allt. Och imorgon ska jag tillbaka. Två dagar "hemma" i Helsingborg. Med Patrik och Evelina. Fina, fina ni. Vad gjorde jag utan er?

Ett av minnena som framkallades när Patriks röst ljöd ur högtalaren var det exakta tillfället när jag valde min auditionlåt för Wallmans tidigare i år. Vi strosade omkring i lägenheten en morgon som alla andra, de doftade nybryggt kaffe, Fonzie låg med nosen ner i mattan och i bakgrunden stod tv'n på. Efter 10, mitt favoritprogram alla kategorier. Varje förmiddag är Efter 10 med Malou nästan heligt... Malou gjorde den här morgonen en intervju med Sarah Dawn Finer. Bra intervju, inget speciellt, hon skulle vara med i Melodifestivalen och pratade lite om sin låt och sitt framträdande... Sarah skulle dessutom sjunga en låt från sitt kommande album (det som släpptes nu i förra veckan) och hon satte sig på en pall och började sjunga...

Helt plötsligt hade jag full uppmärksamhet på tv'n. Låten gick precis rakt in, rakt in i mitt hjärta. Och jag visste inte alls varför... men helt plötsligt var det så självklart vilken låt jag skulle sjunga på min audition. Jag var tvungen att sjunga den... Sarah är fantastisk, hennes låtar berör mig på ett väldigt speciellt sätt. När framträdandet var klart stod Patrik bakom mig. "Vilken fin låt!! Shit, va den kändes... Den kanske du skulle göra på din Wallmans-audition?" Och så blev det. Jag sjöng den för att jag bara visste att jag var tvungen. Inte varför jag var tvungen. Min magkänsla bara sa de. Och Patrik kände samma sak... Och det blev bra, min audition gick över all förväntan. Jag hittade precis klippet. Så här lät det från tv'n hemma i Helsingborg i början av februari tidigare i år...