Har precis suttit ganska ensam, eller ja, ensam, de är ju ungefär 1000 personer till på soldäck. Men ändå... Ensam med mina tankar. Och helt plötsligt kände jag mig så levande. En underbar känsla! De låter kanske knäppt, men de finns så mycket jag vill åstakomma och den här veckan kommer att bli kreativ. Jag ska börja få saker att hända. Nu. Idag. För jag lever. Om en timma kommer jag stå på soldäck i full dansbandsmundering och showa för alla dessa härliga gäster. Solen skiner och jag ska njuta av varje stund. Livet är en otrolig resa. Och jag åker med. Full fart, framåt!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar